Bortgjord i första klass
Så till ett kortare lite pinsammare minne som plötsligt dök upp...
Jag var sju år och gick i första klass och det var en dag som alla andra.
Jag hade gått hemifrån till skolan och vad jag minns inte känt att något var konstigt.
Förmiddagen förflöt med lek och lärande och snart var det dags för lunch som den här dagen bestod av köttgryta med kokt potatis. Jag har alltid varit glad i mat så jag åt nog en rejäl portion skulle jag tro.
Tillbaka i klassrummet efter lunch börjar jag plötsligt må dåligt. Jag minns att funderade över vad det var för fel.
Som sjuåring är det inte lätt att förstå vad det är som är fel och jag satt där i min bänk och mådde allt sämre.
Så säger fröken plötsligt åt oss att ta upp våra läroböcker. Jag öppnar mitt bänklock och då händer det!!!
Upp ur magen kommer nu all köttgryta från lunchen allt medan jag håller upp bänklocket med båda händerna. Allt hamnar över alla böcker, pennor, kritor med mera i bänken.
Chockad ser jag på röran medan den konstiga tystnaden i klassrummet bryts och diverse kommentarer från mina bänkgrannar förmedlar till dom övriga vad som just hänt.
Jag börjar gråta och fröken skyndar fram, tittar hastigt ner och grimaserar innan hon stänger bänklocket.
Fröken tar mig med till skolsyster som snabbt konstaterar att jag bör gå hem vilket jag gör.
Nu var det så att vi bara bodde knappt tvåhundra meter från skolan utan korsande gator så jag tror att jag gick hem själv.
Några dagar senare var jag tillbaka i skolan och min bänk var sanerad. Men jag minns att jag under hela första klass påmindes av händelsen då min bänk aldrig riktigt tycktes släppa doften av magsaft och rengöringsmedel.
Dessutom bar en del av mina böcker spår av händelsen i form av en hel del missfärgade sidor.
Som tur är så händer det så mycket nya saker hela tiden när man är i den åldern att vi alla snart hade glömt det hela. Förutom jag då... He he...
Jag var sju år och gick i första klass och det var en dag som alla andra.
Jag hade gått hemifrån till skolan och vad jag minns inte känt att något var konstigt.
Förmiddagen förflöt med lek och lärande och snart var det dags för lunch som den här dagen bestod av köttgryta med kokt potatis. Jag har alltid varit glad i mat så jag åt nog en rejäl portion skulle jag tro.
Tillbaka i klassrummet efter lunch börjar jag plötsligt må dåligt. Jag minns att funderade över vad det var för fel.
Som sjuåring är det inte lätt att förstå vad det är som är fel och jag satt där i min bänk och mådde allt sämre.
Så säger fröken plötsligt åt oss att ta upp våra läroböcker. Jag öppnar mitt bänklock och då händer det!!!
Upp ur magen kommer nu all köttgryta från lunchen allt medan jag håller upp bänklocket med båda händerna. Allt hamnar över alla böcker, pennor, kritor med mera i bänken.
Chockad ser jag på röran medan den konstiga tystnaden i klassrummet bryts och diverse kommentarer från mina bänkgrannar förmedlar till dom övriga vad som just hänt.
Jag börjar gråta och fröken skyndar fram, tittar hastigt ner och grimaserar innan hon stänger bänklocket.
Fröken tar mig med till skolsyster som snabbt konstaterar att jag bör gå hem vilket jag gör.
Nu var det så att vi bara bodde knappt tvåhundra meter från skolan utan korsande gator så jag tror att jag gick hem själv.
Några dagar senare var jag tillbaka i skolan och min bänk var sanerad. Men jag minns att jag under hela första klass påmindes av händelsen då min bänk aldrig riktigt tycktes släppa doften av magsaft och rengöringsmedel.
Dessutom bar en del av mina böcker spår av händelsen i form av en hel del missfärgade sidor.
Som tur är så händer det så mycket nya saker hela tiden när man är i den åldern att vi alla snart hade glömt det hela. Förutom jag då... He he...
Kommentarer
Trackback